Mayakulturen lockar

Foto: Anna Freiman

Folkbildningen testar alltså nya marker i Guatemala genom SV-projektet Bienestar, ett projekt som jobbar med ursprungsbefolkningen i och kring byn San Juan La Laguna. Projektet har fokus på Mayakvinnor och deras familjer. De får genom studiecirkelmetodik lära sig om matlagning, sömnad och data mm. På så sätt stärks deras självkänsla och självförtroende och de kan ta sig framåt i livet. Jag började så att fundera på detta med Mayakulturen och Mayaindianernas historia.                             

Guatemala tillhör de latinamerikanska länder som har störst andel ursprungsfolk bland sina invånare. Närmare hälften av guatemalanerna tillhör ursprungsfolket Maya, som indelas i 22 olika folkgrupper. Drygt hälften av guatemalanerna är mestiser (av blandat europeiskt och indianskt ursprung).

Mayakulturen i Centralamerika varade i flera tusen år och var den mest avancerade och långlivade av de amerikanska indiankulturerna. Arkeologer har hittat keramikfynd daterade till 2500 f. Kr.. 

Mayariket utgjordes av många olika stadsstater i nuvarande Mexico, Guatemala, Honduras, Belize och El Salvador – ett geografiskt område som till ytan var något större än dagens Italien. (Apropå detta med att jämföra olika länders storlek: gå in på www.thetruesize.com och din världsbild kommer att förändras för alltid…)

Skriftspråk och räknesystem

Mayaindianerna var det enda folket i Amerika som hade ett skriftspråk innan européerna kom. Deras skriftspråk var en blandning av hieroglyfer och abstrakta bilder. Språket var så avancerat att forskarna ännu inte helt har lyckats tyda skrifterna.

I Mayariket användes ett räknesystem som byggde på siffran 20 – d.v.s. antalet fingrar och tår hos en människa. De hade dessutom ett tecken för siffran noll, ungefär tusen år innan européerna hade det.

Prästerna i Mayariket var framstående matematiker och astronomer. Mayaindianerna byggde observatorier där prästerna studerade himlen med blotta ögat. Ett bevis på Mayakulturens otroliga astronomiska färdigheter var att de mätte upp planeten Venus omloppstid runt solen med ett så litet fel som ett dygn på 6000 år! Mayaastronomerna kunde också förutsäga solförmörkelser flera sekel fram i tiden.

Nedgång och undergång

Mayarikets nedgång började på 800-talet e.Kr. Under 800-talet och 900-talet slutade det ena samhället efter det andra att fungera inom. Invånarna försvann från sina hem. Städerna övergavs nästan helt. Palats och tempel förföll och den omkringliggande djungeln kunde snart ta ruinerna i besittning.

Forskarna är inte helt säkra på de direkta orsakerna till den plötsliga nedgången. Hur det än var med orsakerna till mayakulturens plötsliga nedgång, så var många städer helt övergivna i slutet av 900-talet. Mayakulturen fortlevde dock på sina ställen i ytterligare flera hundra år. Men när spanjorerna kom i början av 1500-talet kunde de erövra det kvarvarande Mayariket ganska lätt.Spanjorerna satte snabbt och systematiskt igång med att utvinna landets värdefulla naturtillgångar. 
Indianfolkens kultur och liv slogs i spillror av tvångskristnande, slaveri och dödliga epidemier. Från att ha levt helt avskilda från resten av världen i tusentals år drabbades Mayafolket nu av en massa sjukdomar, eftersom de inte hade kunnat utveckla ett fungerande immunförsvar. Indianerna dog därför i miljoner och höll nästintill på att bli utrotade.

Foto: Anna Freiman

Förtryck

Åh, det ska bli sååå fantastiskt att möta denna kultur ”på riktigt”! 

Men säkert lite ledsamt också. Många urinvånare är fortfarande förtryckta och diskriminerade. Deras levnadsvillkor är generellt sett mycket sämre än hos den övriga befolkningen.I Guatemala är till exempel Mayaindianernas barnadödlighet mycket högre, 20% emot hela landets 5,6 %. Deras medellivslängd är 45 år mot hos hela befolkningen, 63 år.

År 2011 kunde var fjärde guatemalan inte läsa och skriva. Analfabetismen är särskilt hög bland kvinnor från Mayafolket på landsbygden. I vissa delar av landet är tre av fem kvinnor inom denna grupp inte läs- och skrivkunniga. Guatemalanska flickor – och alla barn från ursprungsfolken – har genomgående sämre tillgång till utbildning än genomsnittet av befolkningen. Härligt då att projektet Bienestar nått så många människor med folkbildning! – Och dessa ska jag snart få träffa – spännande värre!

Foto: Anna Freiman

Nu är väskorna laddade med mina kläder, men också med barnkläder, kritor, spel och mobiltelefoner. I natt så bär det av till flygplatsen!